"Så kom kriget och Aksel drog i fält med sina hundar, som frivillig i finska vinterkriget. Med åtta spann om fyra hundar vardera under sitt befäl kunde han visa vad jämthunden dög till i konkurrens med t ex schäfrar, som inte stod pall i månadslånga köldknäppar på -40 gr C." "Året är 1943 och nu skall jämtarna visa upp "sin" hund för kritiskt granskande hundfolk, som i likhet med von Rosen ägde ringa eller ingen kännedom om de stora grå. Spetshundklubben gallrar hårt i det tillstädeskomna hundmaterialet ­ det gällde ju att visa upp det bästa ­ men ingenting hjälper. SKK:s granskningsmän fortsätter på den tidigare inslagna vägen och avvisar allt tal om att skilja ut "björnhunden". Svenska Spetshundklubben och Aksel blev förstås nedslagna men förvisso inte utslagna. Visst diskuterades utträde ur kennelorganisationen, andra stridsåtgärder att förtiga, men allt hopp hade inte förflyktigats, och nu kom Aksels erfarenheter och bekantskaper från vinterkriget till pass. Arméns Hundväsen gjorde sig påmint och med Aksels, B O Jahnssons och Spetshundklubbens hjälp bestämde sig Arméns Hundskola för att starta uppfödning av rasen." (Kilde: "Aksel och jämthunden." av Bertil Mattsson. [Stå pall = holde ut, köldeknäpp = kuldeperiode]